Blogginlägg A

Artikel 1

Den första artikeln jag hade tänkt att reflektera är en artikel som publicerades i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, den 15e september. Reportrarna vid namn Oskar Månsson och Kristoffer Bergström bevakade den allsvenska fotbollsmatchen mellan Djurgården och Malmö. Med en kvart kvar att spela började Djurgårdens fans att kasta in mynt och ölflaskor. Dock blev det värre. Två personer togs sig ned från läktaren och in på planen för att visa sitt missnöje. Männen blev omhändertagna av säkerhetspersonal och matchen avbröts, för att senare återupptas och avslutas. Djurgården riskerar att betala höga bötesbelopp samt kan komma att tvingas spela två hemmamatcher inför tomma läktare. Klubben tänker agera på egen hand mot männen genom att först och främst stänga av dem, men även stämma dem på en halv miljon kronor (det belopp som Djurgården kan tvingas att betala).

Sportbladets tilltänkta syfte är att rapportera från den allsvenska matchen. Det finns ett stort intresse för artiklar som berör detta ämne. Det beror först och främst på att fotboll är den största idrotten i Sverige (enligt en undersökning gjord av RF/SCB utövade 671 350 fotboll år 2005. På andraplats fanns innebandy med 274 350, http://svenskfotboll.se/svensk-fotboll/om-svff/nationalsporten). Hand i hand med utövandet går tittandet och bevakningen av fotboll. Självklart finns det andra europeiska ligor som är stora, men den inhemska ligan är ju trots allt den som finns närmast oss. Tidningen har som rutin att bevaka de allsvenska matcherna och det har delvis med att göra att det finns ett intresse hos publiken för Allsvenskan. Sportbladet hade tre utsända på Stockholm Stadion där matchen spelades. Detta vittnar om att tidningen har en stark ekonomisk ställning och samtidigt lägger stora resurser på en nyhet/ett evenemang.

Jag anser att detta blir en stor nyhet eftersom det som inträffar är inte något som får hända. Det går emot många fotbollsintresserades normer att publik springer in på planen. Det hör helt enkelt inte hemma på en fotbollsplan. Huliganism, inkastade saker och personer som träder in på planen sker tyvärr ett par gånger per år i Allsvenskan. Det förs vilda debatter om att man måste få ett slut på det hela och så som Djurgården agerar har ingen gjort förut. Därför ses händelsen som är en sensation., vilket är en av de traditionella faktorer kring nyhetsvärdering. Andra är identifikation, källornas professionalism och nyhetens exklusivitet(Hvitfelt, Håkan (2005) på väg mot medievärlden 2020) . Det är något nytt som tidigare inte har skett inom svensk fotboll.

Prakkes modell, som är framstående inom ämne nyhetsstudier, beskriver på ett bra sätt vad som påverkar om något blir en nyhet eller inte. Det är tid, rum och kultur som avgör nyhetsvärdet. I detta fallet inträffade den under gårdagen när tidningen kom ut i tryck. Den teknologiska utvecklingen har gjort att rapporteringen sker oerhört snabbt. Själva händelsen rapporterades omedelbart och lades upp på Aftonbladets hemsida. Gällande rum så inträffade detta i Sverige vilket ger ett högt nyhetsvärde. Det är mycket möjligt att stockholmare är mer intresserade av nyheten i och med att den inträffade just där. Slutligen är kultur också avgörande för nyheten. Jag anser att det är något som bör beröra många personer, delvis för att fotbollsintresset är stort, delvis att många med största sannolikhet reagerar när något sånt här inträffar.

Gate-keeping är en term som är vanligt förekommande i sammanhang gällande nyhetsvärdering och nyhetsurval. Enkelt beskrivet är gate-keeping en process där alla nyheter måste gå igenom olika ”portar”. Portarna kan vara olika nyhetsbyråer, journalister, redaktörer etc. Vid varje port granskas nyheterna, en del anses intressanta och får fortsätta till nästa nivå medan andra sållas bort . Medieforskaren Håkan Hvitfelt har sammanställt en lista över de inslag som oftast leder till att nyheten publiceras i tidningen. Flertalet av dessa punkter finns det inslag av i denna nyhet. En annan anledning till att detta blir en nyhet och en stor sådan är att Sportbladet livnär sig på bland annat lösnummerförsäljning. Att tillhöra kvällspressen medför att tidningen väljer nyheter som attraherar publiken eller är häpnadsväckande. En slagkraftig löpsedel kan locka många personer till att bli köpare av just den tidningen, i det här fallet Aftonbladet. Återgår vi till faktorer beträffande nyhetsvärdering i denna nyhet är källornas professionalism av hög grad. Det är tidningens egna reportrar som finns på plats och intervjuar den säkerhetsansvarige Mats Jonsson och Khennet Tallinger, ordförande för Sveriges Fotbollsförbunds disciplinnämnd. Den förstnämnde talar om de sanktioner som klubben kommer göra mot personerna. Tallinger berättar om den straffskalan som finns och vilka påföljder Djurgården kan vänta sig. Tallinger som är neutral i denna situation har ett regelverk att följa och därmed bör hans uttalande ej ifrågasättas. En av Hvitfelts punkter som ökade chanserna att en nyhetsartikel skulle skrivas och publiceras var just att elitpersoner används som källor. Enligt mina bedömningar är Tallinger en sådan med tanke på hans högt uppsatta position inom den svenska fotbollen.

Tittar man på den tabell där Bengt Johansson presenterar journalistkårens bedömning av vilka faktorer som har stor betydelse för nyhetsvärdering finns flertalet av dem jag nämnt ovanför som högt rankade. ”Händelsen är sensationell och oväntad” ansågs av 94% så som en viktig faktor. Det som inträffade på Stockholm Stadion var oväntat. 91% av de tillfrågade tyckte att ”Händelsen är dramatisk och spännande” hade stor vikt vid nyhetsvärderingen. Att publik springer in på en fotbollsplan utan tillstånd kan sluta illa, men nu gjorde det lyckligtvis inte det. Det påtalas även i studien att ämnet eller händelsen måste beröra är av stor vikt. ”Det måste beröra, inte alltid känslomässigt, mer att det handlar om mig, min vardag, min framtid, där jag befinner mig just nu, mitt jobb, mina barn, mitt hus eller min plånbok eller mitt land. På något sätt måste detfinnas en beröring.”

De inspringande fansen berör många. Det är allt från andra fotbollsfans som dedicerar sina liv eller sin fritid till Djurgården i det här fallet och riskerar att missa två utav deras hemmamatcher på grund av de straff som eventuellt kommer utdömas mot klubben. Det berör familjefäder som anser att det inte är tryggt och obehagligt att gå på matcher tillsammans med sina barn när andra individer kastar flaskor och beter sig våldsamt. Det berör den svenska idrottsrörelsen som ska generera i glädje, men i detta fall kan det sluta med olycka för både spelare, fans och klubben.

Artikel 2

Den andra artikeln jag ska analysera är publicerad i Norrköpings Tidningar den 15:e september. Rubriken löd enligt följande: Höghastighetståg ett steg närmare. Den nyhet som det skrivs om är de planer, förslag och diskussioner som sker kring Ostlänken. Det är på uppdrag av regeringen som Gunnar Malm agerar utredare för projektet. För Norrköping och östgötarnas del skulle höghastighetsbanan stå klar år 2025 om allt går planenligt. Detta skulle innebära en restid mellan Norrköping och Stockholm på 51 min.

Detta är en väldigt stor nyhet i Norrköpings Tidningar och det är fullt förståeligt. Många personer reser med tåg idag, där sträckan Norrköping-Stockholm är väldigt populär. För att få en lite klarare bild om hur trafikerad sträckan är kan det sägas att under fredagen den 18:e september avgår det 35 tåg från Norrköping med Stockholm som destination (www.sj.se). Folk pendlar till jobbet i Stockholm eller till annan ort som ligger längs vägen och Stockholm är också en attraktiv stad som erbjuder många kulturella och nöjesaktiviteter. Således berör Ostlänken väldigt många och därmed uppfylls en av Hvitfelts punkter, att ”händelsen” äger rum i tidningens och dess stads närhet. Dessutom blir många berörda av med den anledningen av att många resor just den sträckan som nämns i ingressen. Gunnar Malm citeras i reportaget att ”Det här är ett samhällsprojekt”. Jag skulle säga att det talar sitt tydliga språk. Detta är ett projekt av enorma proportioner och därmed berörs väldigt många invånare av nyheten. Det är en viktig anledning till att nyheten har blivit uppmärksammad och fått stor plats i tidningen. Gällande tid är det en aktuell händelse i det perspektivet att man för fullt diskuterar byggandet av Ostlänken och har lagt fram en plan. Det är en annan sak att projektet kan bli klart år 2025, vilket är raka motsatsen till aktuellt.

Om man återigen belyser den listan Hvitfelt sammanställt rörande gate-keeping processen och de faktorer och inslag som höjer nyhetsvärdet, bevisar det att nyheten om Ostlänken har ett mycket högt värde. Överst på listan finns politik, ekonomi samt brott och olyckor. De två förstnämnda omfattas i artikeln. Politiken med den enkla anledningen att det är ett uppdrag på regeringens begäran. Samtidigt är det ett projekt för samhället där det krävs politiska krafter för att det ens ska komma på talan och i ett senare läge föras diskussioner och i slutändan ett beslut och agerande. Infrastrukturministern Åsa Torstensson citeras i artikeln och hon som Malm finns även på bild i samband med artikeln. Det ekonomiska inslaget i artikeln är de summor för hur mycket projektet kommer att kosta och hur det ska finansieras. Slutnotan är beräknad till 125 miljarder, där staten, kommuner, EU och höjda banavgifter ska stå bakom den summan. Som tidigare nämnt så är det ett kort geografiskt avstånd, som är den andra punkten på Hvitfelts lista. Att nyheten är viktig och relevant anser jag utan tvekan att den är, vilket är ytterligare en punkt. Malm påtalade att det var ett samhällsprojekt, vilket stärker vikten av hur viktig nyheten är. Den sista punkten är ”har elitpersoner som källor”. Detta är något som artikeln också uppfyller. Den ena infrastrukturminister, chef över ett område som regeringen ansvarar för och den andra som jobbar på uppdrag av just regeringen. Dess befattningar hyser ingen tvekan om Malm respektive Torstensson räknas som elitpersoner.

Den lokala dagspressen, som Norrköpings Tidningar räknas till, har stärkt sin position på mediemarknaden sedan många år tillbaka. ”Det lokala har kommit att få en mycket stor roll, i regionala och lokala medier”. Detta är hämtat från Hadenius&Weibulls Massmedier, sidan 347. Nyheten om Ostlänken har getts hög prioritet och det märks när ämnet tas upp på ledarsidan, vilket det i detta fall har gjorts.

Något som ytterligare stärker uppfattningen om att det var rätt att publicera artikeln är att den uppfyller de två grundläggande föreställningarna för nyhetsurval som Bengt Johansson berättar i sin studie om nyhetsvärdering. Den första punkten är om saker och ting som publiken vill ha, det finns ett intresse för människor att ta del av den nyheten. Ostlänken, är som tidigare nämnt, ett projekt som berör och involverar en relativt stor del av befolkningen i Norrköping, enligt min uppfattning. Den andra punkten är vilka nyheter man anser att publiken bör ta del av. Ska man gå efter Gunnar Malms ord så detta ett ”samhällsprojekt”. Det är tydligt uttalat om att det är viktigt för allmänheten att ta del av Ostlänken och det som sker kring projektet.